Sverige-Norge teorier fra en svenske

I Norge er vi lidenskaplig opptatt av å disse svenskene med anledning. Selv har jeg svært gode relasjoner til söta bror og anser svensker som veldig oppegående og kule, men kunne ikke dy meg for å le da jeg så den siste Lotto-reklamen på TV.

Jeg valgte også å sende den til Gustaf Andersson, den superkule svensken som skal gifte seg med min gode venn Camilla første helga i august. Her skal jeg være värd (svensk utgave av toastmaster) sammen med Gustafs bror Emil.

Uansett, Gustafs respons på min morsomhet var så bra og fascinerende at jeg ba om lov til å gjengi den (i sin helhet) her i min blogg. Dette fikk jeg lov til. Dette er nok første gang jeg har en slags gjesteskribent. Veldig stas. Les, lær og tenk.

Ja, den var kul... Men kanske du ler mer än mig? Jag har en teori. Hör här:

Det verkar som om fler norrmän överlag är mer förtjusta att skämta om Sverige än tvärtom?? Norrmän tänker oftare på Sverige, än vad svenskarna tänker på Norge, om man säger.

Norge har ju bara hav västerut, och gränsen till Finland är för de flesta norrmän långt borta, och gränsen mot Ryssland är så liten, och ännu längre borta för Ole Norrman. ALLTSÅ är Sverige den stora (dubbel befolkning i jämförelse) och närmast enda grannen till Norge. Det verkar som på mig att norrmäns relation till Sverige och svenskarna är otroligt mycket större än tvärtom. Om man ska vara helt ärlig, alltså.

-Det är få norrmän som aldrig har varit i Sverige.
-Alla har åtminstone sett svensk TV, eller hur?
-Det finns mycket svensk arbetskraft inom många olika sektorer, i Norge.

Sverige har inte Norge i fokus, alls lika mycket som tvärtom.
Sverige har tre grannländer, som alla är lika levande. Eller kanske är Norge den minst levande grannen i Sverige? Jag vet inte...

Sverige har en högst levande granne i öst; Finland. -Finländarna är den största invandrargruppen i Sverige, och det vill inte säga lite (om man nu ska jämföra antalet invandrare man tar emot i Sverige i jämförelse med sina grannländer...). Många talar också finska.

Många svenskar har antingen besökt Danmark, eller rest igenom Danmark på väg ut i Europa. Idag sitter Sverige och Danmark ihop med en bro.
Och så Sveriges relation till Norge. OM man ska resa någonstans i världen, så måste man aldrig åka via Norge. Kommer man till Norge, så kommer man dit, eftersom det var destinationen för resan.

Som barn minns jag tre-fyra program från Norge. -Fleksnes, Fredrikssons fabrik, och Bröderna Dahl, tror jag det hette. Du kan helt säkert räkna många fler, svenska.
Som barn var jag aldrig i Norge. 1996 var jag första gången här, och då var jag i Oslo + Hamar (Hedmarkstoppens folkhögskole) och sjöng med PK-Gospel, från min kyrka hemma. 2:a gången jag var i Norge, var på semester i Narvik 2000, med en kompis (2 dagar).
Sen finns det ju knappt arbetskraft i Sverige, som kommer från Norge. Någon gång då och då möter man folk därifrån...

ALLTSÅ. Sveriges relation till Norge, är ca 1/3 så stor och levande, som Norges relation till Sverige. Möjligtvis att det har fått lite mera uppsving på senare år, med fler svenskar som kommer hit och jobbar. Och därmed bygger relation till Norge, som sedan smittar av sig på folk därhemma....

Jag för min del, vill säga att jag älskar Norge! Även om jag har en del åsikter om hur man gör saker och ting här, så tycker jag i det stora hela att det är ett fantastiskt land, med människor som är fokuserade på att leva, njuta av livet och vara tacksam, ännu mer än man är i Sverige!

Det var kvällens tankar! Hoppas du förstod min ironi mellan raderna.